Strategiskt Instituts Program

Framtidens kunskapsmiljöer - universitetens nya villkor och dess effekter på innovation och näringsliv


Bakgrund

Under nittonhundratalet uppstod vad som kallats "the three hump-model" för utförande av forskning (universitet-institut-företag). Forskning hade sedan lång tid utförts av universitet, men det var först vid början av förra seklet som forskningen verkligen började betraktas som en självklar del av universitetsbegreppet, i Sverige blev den en lagfäst skyldighet, "den andra uppgiften", i nivå med undervisningen från 1909 vid tiden för första världskriget. Forskning vid företag skedde ännu i begränsad i omfattning, men började i Sverige utföras ungefär samtidigt i företag som MoDo, LKAB och det unga ASTRA, som nästan helt byggde på forskning. Och, som genom en händelse, började samtidigt även de första branschforskningsinstituten byggas upp under åren strax före första världskriget. I praktiskt taget alla länder har dessa tre typer av forskningsutförare förekommit i skilda proportioner.

I verkligheten pågår sedan ganska lång tid en process där de tre utförartyperna, och institutionerna närmar sig varandra. Detta sker på olika sätt, genom specialisering och differentiering, men också genom att funktioner flyttas mellan olika utförare. I vissa fall förekommer också fusioner och strategiska allianser.

En utgångspunkt för Framtidens kunskapsmiljöer är just dynamiken i systemet för utförande av forskning. I ett system som det svenska, med dess starka betoning av forskning i högskolan och utveckling i företag, får denna process särskilda egenskaper, både i kunskapsmiljöerna och på policynivå.

En annan utgångspunkt är den starka internationella och europeiska påverkan vi ser på kunskapsmiljöernas funktion, inriktning och utformning. Exempelvis leder Lissabonstrategin troligen till en ökad differentiering mellan kunskapsmiljöerna och en betoning av kraftfullare miljöer för forskning för europeisk konkurrenskraft. Till detta bidrar också EU:s forskningspolitik, sådan den ser ut att gestalta sig i det sjunde ramprogrammet och vidare i diskussionen om ett europeiskt forskningsråd och s.k. Technology Platforms för stärkandet av innovationssystemen.

Vetenskapens plats i politik, ekonomi och medier kommer att växa, men formerna och drivkrafterna vet vi än så länge mindre om. Både drivkrafterna och formerna för förändringen återstår i hög grad att studera.

Det saknas dock analyser som begripliggör det nu aktuella skeendet och dessutom pekar fram mot 2010 och in i därpå följande årtionde. Inte heller internationellt är det särskilt gott om sådana analyser och skrifter. Det råder just nu något av en platåsituation när det gäller paradigmatiska tolkningar. Sådana tillstånd brukar inte bestå särskilt länge.

I samhällsdebatten reses allt oftare frågor kring effekterna på systemnivå, inom de enskilda lärosätena samt för ledningspersoner, lärare, forskare och studenter av den beskrivna utvecklingen. Olika hypoteser förs fram om hur högskolesystemet responderar på förändringarna i omvärlden. Argument förs fram som talar för att utvecklingen går mot ökad stratifiering och differentiering av det svenska högskolesystemet, ökad hierarkisering, växande konkurrens och statusskillnader, allt större beroende (inte minst finansiellt) av internationella marknadskrafter. Samtidigt pekas på utbildningens ökade beroende av den lokala sociala/geografiska/ekonomiska omgivningen, minskat inflytande för de akademiskt verksamma i högskolesystemet, behov av förändrat ledarskap etc. I programmet kommer en rad sådana föreställningar, ibland gränsande till myter, att empiriskt belysas och prövas.


Ett tredelat projekt

Arbetet inom SISTER:s strategiska institutsprogram Framtidens kunskapsmiljöer organiseras i tre delprojekt:

Delprojekt 1: Nya former för finansiering och effekter på forskning och utbildning
Delprojekt 2: Från ämbetsmannauniversitet till globala spelare - differentiering och arbetsfördelning i det svenska universitetssystemet
Delprojekt 3: Gränssnittet forskning och företagande - från tekniköverföring till samproduktion

Delprojekt 1:
Nya former för finansiering och effekter på forskning och utbildning

De senaste åren har debatten om forskningens finansiering varit intensiv. Diskussionens vågor har gått höga om FoU-medlens relativa tillväxt och den inbördes fördelningen mellan grundforskning, riktad forskning och behovsmotiverad forskning. Frågan om hur mycket som gått till den ena eller andra utgiftsposten har emellertid enligt vår mening skymt sikten för de stora strukturella utmaningar som finansieringen av högre utbildning och forskning står inför. Det gäller bl.a. finansieringens storlek, inriktning, mix och effekter på forskning och utbildning. Helt klart är att diskussionen om högskoleforskningens ekonomi och de olika förhållanden som styr och påverkar universiteten bör fördjupas och att frågor om penningströmmarnas riktning och storlek måste kompletteras av analyser av resursernas betydelse - för utbildningen, för den akademiska friheten, för samhällsutvecklingen - och effekter på exempelvis ekonomisk tillväxt och regional utveckling.

Det finns många tecken som tyder på att de svenska universiteten och högskolorna idag utgör ett finansiellt stressat system. Det finns en rad förklaringar varför detta uppstått, men några enkla kausalsamband finns förstås inte. Fakta är att antalet forskningsfinansierande aktörer har vuxit under den senaste 30-årsperioden och därmed har även nya och andra uppdrag och målsättningar påförts systemet. Det är en viktig utgångspunkt att finansieringssystemets "politiska ekonomi" förändrats på ett drastiskt sätt. Syftet med delprojektet är att analysera det förändrade finansieringslandskapet och analysera effekterna för att bättre möta framtida resursbehov och utveckla instrument för styrning och inriktning av forskning och utbildning. Tre huvudfrågor karaktäriserar delprojektet:

· Nya anslagsformer har utvecklats dels som en effekt av att nya forskningsfinansiärer tillkommit, dels i samband med att universitetens samhällsroll förstärkts. Exempel på sådana nya anslagsformer är nätverk, "centers of excellence", konsortier, kompetenscentra och forskarsskolor, "profiler", "plattformar", "idéstöd". Vilka risker och möjligheter har dessa nya arbetsformer? Vilka har effekterna varit?
· Även om den disciplinorienterade forskningen fortsättningsvis kommer att förbli betydelsefull, kommer kunskapsgränserna mellan olika discipliner att fortsätta att bli allt mer flytande. Vilka är de mest effektiva medlen för att stödja sådana gränsöverskridande områden och framväxten av nya kunskapsfält?
· Ett nytt forsknings- och analysfält som börjar växa fram är sambandet mellan finansiering och effekter på forskningens kvantitet och kvalitet. Vad betyder storlek på lärosätet, institutionen eller forskargruppen för vetenskaplig produktivitet och vetenskaplig höjd? Minskar eller bidrar extern finansiering till produktiviteten och den vetenskapliga kvalitén? Och vilka kvaliteter talar vi då om?

Den pluralistiska och heterogena finansieringsstruktur som vuxit fram i Sverige under de senaste årtiondena gör det möjligt att studera frågorna utifrån såväl ett mikro- som ett makroperspektiv.

Delprojekt 2:
Från ämbetsuniversitet till globala spelare - differentiering och arbetsfördelning i det svenska universitetssystemet

En av de viktigaste faktorerna som påverkar framtidens universitet är deras allt bredare uppdrag att fungera som motor i samhällsutvecklingen. Under en följd av år har universiteten kännetecknats av att de har bejakat och accepterat en växande uppdragsportfölj. Lärosätena börjar nu även att agera selektivt och mer strategiskt. Visserligen har de haft ett stort och faktiskt växande självbestämmande ganska länge, men det verkar som om det är först på den allra senaste tiden som de på allvar insett vad det kan användas till. Ord som profilering, allianser och strategi är inte längre enbart utbildningspolitisk retorik utan en realitet.

Drivkrafterna är välbekanta. Konkurrensen ökar - om studenter, forskare och resurser. Konkurrensen ökar också internationellt. Lissabon och Bologna är symbolorden för europeisk kraftsamling. I kombination med diskussionen om ett europeiskt forskningsråd och europeiska teknologiplattformar kan vi se fram mot att detta kommer att förstärka den process som trevande tar form också i Sverige. Resultaten börjar vi redan se genom en slags ny formering på fältet. Allianser byggs mellan universitet, mellan universitet och institut och nya samarbeten etableras mellan universitet och företag. Nationsgränser korsas i Öresundsuniversitetet, över Bottenviken, mellan Göteborg och Oslo. I Europa har processen redan nått längre och allianser mellan universitet har förekommit sedan början av 1990-talet.

Syftet med delprojektet är att analysera universitetens strategiska vägval och konsekvenserna för ledning, styrning och organisation. Hur skall systemet specialiseras (differentieras) för att tydligare kunna välja inriktning och konkurrera med andra länder om studenter, lärare, forskare och patent?

Några fundamentala frågor som bör diskuteras är i vilken utsträckning som universitet och högskolor är utsatta för konkurrens och vilka effekter det har. Hur ser det ut på lärosätena när profilering och stark forskning blir ord med innehåll? Hur ser dessa förändringsprocesser ut på efterfrågesidan? Vilka är implikationerna för den regionala rollen för universiteten?

Delprojekt 3:
Gränssnittet forskning och företagande - från tekniköverföring till samproduktion?

Universitetsbaserad forskning anses vara av central betydelse för den samhällsekonomiska tillväxten och för förmågan att hantera samhällsproblem och risksituationer. Den svenska paradoxen har t.ex. debatterats flitigt under de senaste åren. Frågan om hur kommersialisering av forskning kan förbättras har därför kommit som ett brev på posten. Föga förvånande har också 1990-talets forsknings- och innovationspolitik i hög grad handlat om att skapa instrument för att få ut mera av universitetssystemet. Politikerna har genomfört en rad nya åtgärder och instrument för att få bättre avkastning på forskningen. Några exempel är införandet av forskningsstiftelser, tredje uppgiften, EU:s ramprogram, stärkta forskningsråd och kraftsamling, samt tankarna kring avskaffandet av lärarundantaget.

De olika policyinstrument som införts i det svenska systemet de senaste 15 åren har sannolikt bidragit till att öka förståelsen för samverkan och kunskapsflöden mellan forskning och företag. Däremot är det mera oklart vilka de ekonomiska och samhälleliga effekterna blivit av olika åtgärder.

En hypotes är att den etablerade policyutformningen vilar på ett felaktigt antagande om hur forskning används i näringslivet. De instrument som implementerats bygger på ett antagande om att det råder ett gap mellan utbud och efterfrågan på kunskap och att detta kan fyllas genom olika typer av policyinstrument som licensieringskontor, inkubatorer, kontaktsekretariat, näringslivscentra, teknikparker etc. Ny forskning ifrågasätter emellertid detta tankesätt genom att hävda att samspelet mellan forskning, innovation och industriell dynamik är mer komplicerat än så. Denna nya forskning visar exempelvis att:

· samspelet mellan forskning och företagens kunskapsanvändning är mer varierat än man tidigare trott och skiljer sig mellan teknikområden. Det finns också en fundamental skillnad mellan vetenskap och teknik, något som ofta underskattas i debatt och policyutformning,
· effektiv kunskapsanvändning i näringslivet bygger på att det finns a) en stark mottagningskapacitet, b) en väl utvecklad "knowledge seeking capacity", och c) en förmåga i företagen att integrera nya och gamla vetenskapsområden,
· kunskapsflöden är ofta individuella genom bl.a. rörlighet av forskare och innovatörer. Detta förutsätter att det finns "intrasslade system" för kunskapsöverföringen som bygger på sociala och kulturella faktorer som förtroende och långsiktiga relationer, snarare än att universiteten etablerar t.ex. ett licensieringskontor.

Listan på relevanta frågor som bör karaktärisera delprojektet kan göras lång: Vilka effekter har forskning på företagens innovationsverksamhet? Vilken betydelse har olika sorters kunskap i företagens kunskapsinhämtning? Vilka typer av samverkan genererar nya innovationer? Vad är institutens framtida roll i kunskapsöverföringen? Vilken betydelse har särskilda samverksansprogram eller strategiska forskningssatsningar på företagens innovationsförmåga? Vilken betydelse har enskilda stjärnforskare i etableringen av nya teknikområden? Hur varierar kunskapsöverföring mellan olika teknikområden? Hur bedrivs och förändras FoU i både stora och små företag?


Mångkompetent nätverk

SISTER samverkar med tre center för innovationsstudier i projektet: CIRCLE i Lund, CESIS i Stockholm och RIDE i Göteborg. Maureen McKelvey, professor i innovationsekonomi vid Chalmers, är projektledare och en framträdande forskningsledare inom projektet är docent Mats Benner från Forskningspolitiska institutet vid Lunds universitet. Totalt kommer ett tiotal forskare och utredare att arbeta med projektet och successivt kommer resultat att redovisas åren fram t o m år 2007. Parallellt med forskning och utredning i linje med programmet kommer utåtriktad verksamhet arrangeras. Den utåtriktade verksamheten består av arbetsrapporter, kortare artiklar liksom seminarier och debatt. Ambitionen är att större media och kunskapsförmedlande institutioner skall aktualisera programmets för att stimulera en bred och allmän debatt om vart Sverige är på väg som kunskapsnation och vad det innebär för såväl olika sektorer som för den enskilda individens alternativ.